En natt under Stockholm

Jag och Ronja tog en fika i onsdags, och hade det supermysigt. Och så kläckte Ronja den förträffliga idén att varför inte dra ut på kvällen? Lite spontant sådär. Vi kände båda att vi var i stort behov av just en Linda-och Ronjautgång! Var alldeles för länge sen. Såå vi gjorde oss helt crazy snygga och for in till huvudstaden.

Där gick vi vilse. Rejält. Vi lyckades krångla oss in under Stockholms gator och gick en låång bit under centralstationen. Lagerutrymmen, postbilar, inget mänskligt liv och bara mörker. Tillslut var det en chaufför i en långtradare som tutade på oss och hjälpte oss hitta en trappa. Jag har aldrig tidigare blivit så glad för en trappa!

Efter att ha letat runt i ytterligare en halvtimme, men då dock i den verkliga världen, hittade vi äntligen fram till the Bridge, som inte alls var planen från början. Men det var så jävla värt! Helt galet rolig kväll. Vi dansade som bara fan och småkillarna flockades runt oss, haha, heelt underbart! Det blir på något konstigt sätt alltid konstigt men alltid fantastiskt kul när jag och Ronja ska göra nånting. Vi är så bra! Kärlek till dig min fina vän <3

alive

Förra månaden shoppade jag inte ett endaste litet dugg. Inte ett endaste plagg, sko, smink eller smycken eller nånting! För jag är fattig. Som bara fan. MEN den här månaden tänkte jag försöka prioritera bort andra saker för jag MÅSTE shoppa! Idag ska jag fara till Arninge med min syster och köpa skor. Åh lycka!

Annars försöker jag mest sjunga, och repa monolog. Går sådär, min röst vill inte alls. Varken igår eller idag. Den liksom kruxar till sig och det är bara jobbigt att sjunga. Varför?? Jag får ju panik om jag inte kan öva! Så därför känns det kanske som ett bra drag att fara iväg ett tag och sen köra igen. Ja bra Linda bra plan!

För övrigt håller jag på att gå under. Jag måste ut! Vara snygg, träffa folk! Det var hundra miljoner år sen!! Nästan...

Men nej, fokus nu, efter 8e mars kan du leva igen. Lite i alla fall. Skolan finns ju fortfarande och det är ju ändå det viktigaste!! Haha hejdå min digitala hjärna, återkommer snart.

Wohoo partylov

Eller inte. Jag bara övar och övar till Artisten. Det är ju så att både jag och min kära sångcoach har varit sjuka i omgångar så jag har inte hunnit ha en enda sånglektion inför detta lilla intagningsprov. Jag måste alltså klara allt på egen hand. Men jag tänker fan göra mitt bästa, vilket innebär, inget festande, fikande, shoppande eller andra oväsentliga saker, utan bara övaövaöva. Fast faktiskt tänkte jag klämma in nåt annat oxå, rösten orkar ju faktiskt inte att sjunga 24-7.

Idag till exempel hade jag körlektion. Och tro mig, det var nästan kul. Mest för att min lärare var tvungen att svänga förbi konditoriet och beställa en tårta, och sen var vi tvungna att åka tillbaka och hämta den. Haha. Fast det roligaste är ju ändå att jag nu äntligen bokat in en uppkörning. Ojojoj tänker ni, ja vi får se hur det går men nu jävlar ska jag kötta!

Åh ikväll ska jag ju förstås iväg till Skansen och dansa lite också, och gissa vad. Min fantastiska vän Ludwig följer med! Jag ska nog se till att han har ett par knätofsar lagom till nästa sommar! (avslöja inte min plan för honom tack)


Dagens Linda-problem: Jag har hundhår i mitt nagellack...

Melloooo

Apropå förra inlägget så, vet jag i alla fall att jag nån gång vill vara med i Melodifestivalen, det är definitivt en dröm jag har! Åh herregud i himlen vad Linda Bengtzing var heeelt fantastisk igår!! ÄLSKAR låten, och KLÄNNINGEN! Spelar hennes framträdande om och om och om igen här hemma! Happiness!

Jag provade en sån knallgul klänning i Gbg, den var heeelt fantastisk och det kändes så rätt, men den var för tight över min fantastiska rumpa så jag gav upp den. Men jag MÅSTE bara ha en sån knallgul klänning. Sååå vackert!!

Men jag shoppade lite annat idag i alla fall. Så himla kul, var verkligen hundra år sen!

intagningsprov nr 2, 2011

Idag var det dags för intagninsprov på Stockholms elementära teaterskola. En hel halv dag på skolan med huvudläraren Tomas Neuman. Det var en speciell upplevelse, men han var verkligen helt fantastisk måste jag säga! Jag är redan imponerad, efter en dag. Kändes som jag lärde mig massor och han var otroligt bra på att sätta ord på allt man tänker och alla positiva och negativa sidor av skådespelaryrket. Galet många intryck och ytterligare en dag av panik, eftersom jag fortfarande inte ens kommit fram till vad jag drömmer om. Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv. Verkligen inte. Jag vet att jag vill vara på en scen, men jag kan inte komma underfund med om det är sången och showandet jag älskar mest, eller om det är teatern jag är mest fascinerad av. Jag skulle helst göra båda, men det funkar ju inte riktigt så. Vad man än väljer så måste man ju ge allt för det. Jag bara hoppas att jag snart ska få någon upplysning från någon högre makt om vad som är det rätta. Mamma vad vill jag? Som min käre bror brukar säga ;)

vår

Har haft några fantastiska dagar i Göteborg med min älskade vän Ana och finaste Mia. Jag och Ana tog tåget ner i söndags morse och allt gick bra förutom att jag upptäckte att biljetterna hem gällde 22a mars... Hade ju varit jävligt nice att stanna en månad till men det funkar kanske inte riktigt. Men som tur är, är vi både snygga och charmiga (och lite efterblivna), så den goa göteborgaren på SJ lät oss i alla fall byta biljetterna. Men vi fick i alla fall en otroligt lugn och skön och välbehövd utvilningsweekbörjan. Den råkade ju ha ett inslag av att söka scenskolan, men det var bara kul. Jobbigt och nervöst förstås men vi var tre, och alla andra va också himla goa så det blev en rolig och lärorik dag. Gick inte vidare denna gången, men jag tror en bra början till nästa gång kan vara att repa monologen man ska köra...

Det var vår i Göreborg! På riktigt! Ingen snö alls och strålande sol varenda dag! Kände mig så utvilad, glad och nytaggad idag. (Trots att här är det fortfarande 22 minusgrader och 70 cm snö...) Och jag har äntligen valt låtar till Artisten-auditionen. Plus att jag och Ana har inlett en riktig hälsomånad. Så nu jävlar kör vi! :D

varför

Hela världen var så bra igår. Jag var så glad och alla var så underbara och allt gick så bra. Och äntligen är min förkylning väck. Vad händer då. Jo jag börjar må så jävla illa, kändes som hela världen snurrade runt och jag kunde inte äta nånting. Nu har jag sovit från kl 9 igår kväll till 10 idag och jag mår fortfarande illa, även om världen åtminstone står still nu. Men jag kan bara inte vara sjuk mer. Det går inte! Jag har missat helt otroligt mycket i skolan och man blir ju helt jävla slutkörd i hela kroppen. Åh vad har de högre makterna emot mig?

Jaja det kunde vart värre, det kunde det alltid, men jag börjar tröttna nu.