Musikens under

När jag promenerade hem efter min stadsresa, hade jag min Ipod i öronen. Är det bara jag som bara inte kan gå i otakt till musiken? Det är ju asjobbigt att hålla tempo med den där jävla trumgalningen. Vissa låtar är assega medan andra måste man lyfta föttera till näsan för att hinna med. Men! Jag kom på en genial ide; om man nångång är försenad till tåget, vilket händer sällan men ibland, då ska man lyssna på Dreaming med Måns Zelmerlöw. För då måste man gå skitsnabbt. Smart, jag vet!