Om jag var en ko

Då skulle jag äta gräs.

Men nu är jag ingen ko. Så jag sjunger istället. Och imorgon ska jag våga börja dansa igen, efter min långa sjuka.

Vi berättade spökhistorier, på teatern, och mystiska eller obehagliga saker som hänt oss. Jag är en alldeles för naturvetig person, så jag har aldrig vart med om nåt sånt där. Jag berättade om när jag och Filippa tittade på Sällskapsresan och hon mitt i filmen fick ett sms från sin pappa: "Är Sällskapsresan bra?". Ojojojojoj vad rädda vi blev. Vi sket på oss!

Jag satt faktiskt igår och googlade spökhistorier för att ha något att komma med. Men jag hittade bara sånadär råtöntiga som man hörde när man var liten. Om nåt spöke i ett hus eller en ballerina som försvann och blev rött ljus... Så jag gav upp. Det enda det resulterade i var att jag drömde mardrömmar om spöken hela natten och sov jättedåligt! Jag drömde om en pojke med avsågade händer innanför tröjan, men inga på armarna. Och han låg i en grop med maskar och blödde. Och bredvid fanns ett hus, dit jag, min familj och min bästa väns familj kom. I huset fanns spöken som tog skepnad av någon i sällskapet och man visste aldrig om det var en riktig människa eller ett spöke. Skitäckligt! Fanns en vaktmästare med rullator också.
Sen var vi hemma hos Linda Hallberg, sminkbloggerskan, och åt middag, eftersom vi var med i "Halv 8 hos mig". Skitläbbigt...
Så jag var lite trött idag, men när jag kom till skolan var det första jag hörde Jonathan citera en scen i centralskolan, och min dag var gjord! Typ det bästa som nånsin gjorts!