Jag vill inte lämna mitt liv

Nu är det bara en enda ynka vecka tills jag ska flytta härifrån. Flytta hem till familjen i Vallentuna igen, på obestämd tid men minst över sommaren. Jag vill inte. Känns som att jag grabbar tag om allt och håller mig fast som en liten sugpropp. Hemma i lägenheten i Gamlestan, i skolan, i spårvagnen och framförallt i alla fina männsikor jag har här. Jag vill inte. Inte än. Jag är inte klar.

För att uppdatera er ska jag berätta att våra föreställningar i fredags gick suveränt bra. Fina Cecilia har varit i götet och det var underbart att se henne. Maria och Maria har flyttat härifrån.

Och på fredag är det audition till PAS. Performing Art´s School. Yrkesutbildningen på min skola. Det vore ju inte helt felt att komma in där. Men för att inte drabbas av panikångest har jag samlat mina tankar och insett sanningen. Om de inte tar in mig, då vill de inte ha mig på skolan, och då vill jag ju inte gå där i alla fall.

Jag försöker se det positiva. Min fina Anne-Sophie ska också söka och ska bo här, vilket kommer bli galet mys. Och går jag vidare kommer jag få göra andra och tredje dagens prov med härliga individer från min klass.

Hur kan jag vara hungrig när jag åt middag för två timmar sen?? Får nog lov att knalla iväg till affären.

En bild in action. Här sitter jag i köket och pluggar liksom.