Performing Arts School

Jag gjorde det. Efter tre dagar av audition; dansprov, sångprov, teaterprov, svett, tårar, ångest, glädje och spänning. Tre dagar av väntan på det där smset, det där jävla äckel-smset.

Dag 1: "Grattis du har gått vidare till lördagens prov."
Dag 2: "Grattis du har gått vidare till söndagens prov."

Dag 3: "Grattis! Du har antagits till PAS."

Jag kände ingenting och allting. Skrek lite för sakens skull, men allt var liksom slut i kroppen. Jag förstår fortfarande inte. Inte alls.. Men jag har en lycklig känsla i hela kroppen, och det börjar sjunka in. Jag kommer vara utbildad musikalartist när jag är 23. Hur sjukt är inte det?

 Maria fångade ögonblicken efter jag läst smset. Jag är så lycklig!

Mina bästa vänner slog sig också in. Som om det kunde bli mer fantastiskt. Idag ska vi fira, så in i helvete! Fyfaaan vad bra!!!

Jag vill inte lämna mitt liv

Nu är det bara en enda ynka vecka tills jag ska flytta härifrån. Flytta hem till familjen i Vallentuna igen, på obestämd tid men minst över sommaren. Jag vill inte. Känns som att jag grabbar tag om allt och håller mig fast som en liten sugpropp. Hemma i lägenheten i Gamlestan, i skolan, i spårvagnen och framförallt i alla fina männsikor jag har här. Jag vill inte. Inte än. Jag är inte klar.

För att uppdatera er ska jag berätta att våra föreställningar i fredags gick suveränt bra. Fina Cecilia har varit i götet och det var underbart att se henne. Maria och Maria har flyttat härifrån.

Och på fredag är det audition till PAS. Performing Art´s School. Yrkesutbildningen på min skola. Det vore ju inte helt felt att komma in där. Men för att inte drabbas av panikångest har jag samlat mina tankar och insett sanningen. Om de inte tar in mig, då vill de inte ha mig på skolan, och då vill jag ju inte gå där i alla fall.

Jag försöker se det positiva. Min fina Anne-Sophie ska också söka och ska bo här, vilket kommer bli galet mys. Och går jag vidare kommer jag få göra andra och tredje dagens prov med härliga individer från min klass.

Hur kan jag vara hungrig när jag åt middag för två timmar sen?? Får nog lov att knalla iväg till affären.

En bild in action. Här sitter jag i köket och pluggar liksom.

En påsk senare

Jag har lov. Firade påsk på landet med familj, mormor och morfar och alla djuren mina. Det var en alldeles förträfflig helg vill jag lova. Nu sitter jag här i Göteborg. Har inga planer, känner inte mycket folk och utnyttjar detta till fullo.

Nedräkningen har börjat. Nästa vecka är det dags för vår föreställning och om exakt två veckor står jag på PAS och blir bedömd... Dock känns det inte lika jobbigt längre. Det finns så många andra skolor att söka, och framförallt finns det så mycket annat som är viktigt i livet. Jag är lite som en ko. Sådär lugn och nöjd, och äter mest hela tiden.

Nu far jag till mina hundar. De behöver promenera även när det regnar. Men det är tur att de finns. Saknar redan vår egna lilla filur.




Hej hopp